Jaha då var den 1 september snart förbi och bäbis lyser med sin frånvaro! Fy vad det är tråkigt och frustrerande att gå och  vänta... Det enda positiva är väl att jag känner mig mer och mer redo och laddad för att förlossningen ska dra igång. Däremellan finns det dock stunder då jag inte är på toppenhumör precis. Dennis har börjat jobba men är bara borta på förmiddagarna. Då kan jag och Selma ta det lite lugnt på morgonen och leka lite med lego och pussel och när hon vaknat efter förmiddagsvilan vid 12 så kommer Dennis hem.