Idag har vi varit på begravning för pappas mormor Edith. Jag vet inte om det blir min gammelfarmor eller gammelmormor men det spelar inte så stor roll. För mig var hon "stålmormor" eller "Stålis" som pappa alltid kallade henne. Edith blev hela 95 år.

 

Mina starkaste minnen av Edith är när vi åkte och hälsade på henne i stugan som hon hade i Norra Vånga. Vi åkte ofta dit och hälsade på henne och jag kommer ihåg hur hon stod med huvudet i landen och grävde. Höjdpunkten var när vi fick plocka ärtor och hallon från landen som vi åt i hammocken. Ibland när jag eller lillebror var sjuka kom Edith och tog hand om oss när mamma och pappa jobbade och då fick vi skogaholmslimpa som hon skar av kanterna på och delade i små bitar...så mycket godare än att äta en hel smörgås! 

 

Jag hoppas att du har det bra där du är nu. Vila i frid.