V 27 (26+1)
Det här inlägget borde jag skrivit för en vecka sen för idag är jag i v 28 (27+1) men jag tänkte att jag skulle försöka dokumentera graviditeten i samband med besöken på Mvc och där var vi förra måndagen.
Här är en liten sammanfattning av hur jag har upplevt graviditeten hittills! Dagen vi fick reda på att jag var gravid var på skärtorsdagen den 28 mars. Jag var helt inställd på att följa bruksanvisningen eftersom min tidigare erfarenhet av graviditetstest i princip var obefintlig. Dennis var dock lite mer otålig och innan jag hunnit ställa äggklockan var han inne och tjuvkikade på testet som redan visade två tydliga streck. Första reaktionen var nog chock. Det skulle ju inte gå så fort, jag var inställd på att det skulle dröja månader innan det skulle ta sig men tji fick jag! Hittills har jag inte haft rätt om någonting vad det gäller graviditeten. Jag var inställd på att kräkas varje morgon men det har jag tack och lov inte gjort. Jag mådde illa på morgonen till v 18 ungefär men det har helt klart varit hanterbart.
Hittills har jag fått se det lilla livet tre gånger. Jag var och skulle lämna ett cellprov i v 14 (13+1) men då jag började blöda ville läkaren se så allt såg bra och gjorde ett ultraljud. Eftersom jag "bara" skulle lämna ett cellprov var inte Dennis med. Andra gången var dagen efter då jag gjorde ett ultraljud i samband med kub-testet. Dennis kunde inte vara med då heller då han satt i Göteborg och pluggade inför en tenta och jag fick åka till Skövde samma dag som jag ringde för att boka tiden. Den gången fick jag iallafall med mig ett bildbevis! När det var dags för RUL i v 19 (18+2) kunde Dennis också få vara med och titta, trots att han blundade till en början. Läkaren i honom ville inte hitta något som såg konstigt ut men allt såg bra ut!
Första fosterrörelserna kände jag i v 17 och Dennis kunde känna första sparken i v 20. Nu tycker jag att det knör och bökar mest hela tiden men framför allt på kvällarna när vi ska sova. Kan omöjligt säga vad det är för kroppsdelar jag känner men det kanske jag får kläm på längre fram.
Nu mår jag jättebra. Inget illamående, magen är lagom stor och det syns att det är en bäbismage och inte för mycket glass. Så länge inte äter för mycket eller för sött mår jag bra. Fötterna börjar bli lite svåra att komma åt och jag har kramp i ben och fötter på nätterna men det kan jag stå ut med. Sammandragningarna ska jag vara glad att jag har då de enligt barnmorskan tyder på att jag har en frisk livmoder som vet vad den ska göra när det är dags för förlossningen, vi får väl se! Vattenmelon och Loka citron är jättegott och jag är glad att det inte är grillchips och Marabou choklad jag längtar efter. Att vara gravid känns lite som min grej!
Förra måndagen den 26:e augusti var vi alltså på rutinkontroll på Mvc. Blodtryck, urin, magmått och bebisens hjärtljud var bra. Jag ska börja äta järntabletter vilket jag inte ser fram emot. Är rädd för hur magen kommer att reagera men jag har varit lydig och vart på Apoteket och köpt Duroferon idag.
Kommentarer
Trackback
